Förvirrad etanoldiskussion

Det är en konst att behålla helhetssynen och samtidigt diskutera enskilda miljöproblem. De flesta forskare och debattörer klarar det inte. Klimatfrågan hänger ihop delvis med bränslen, men bränslen hänger ihop med fler saker som t.ex. biologisk mångfald, livsmedel och socialt förtryck. Det blir en pest eller kolera diskussion, där smältande glaciärer ställs mot livsmedelskris och nedhuggning av regnskogar. Ett sammelsurium av problem där sensmoralen lätt blir att handlingsförlamning blir gängse moral. Den som söker bortförklaringar för att slippa ändra livsstil, får lätt vatten på sin kvarn. Amerikanarna kallar det "analysis by paralysis".

Problemet är att vi inte kan skilja på variabla problem och konstanta problem:

De konstanta problemen är de som går att härleda ur de 4 systemvillkoren för ett hållbart samhälle, medan de variabla är problem som kan rättas till. Att ta upp ämnen från jordskorpan och låta dom öka i koncentration i biosfären, som vi gör med oljan, är en ohållbar handling och ett konstant problem som inte kan lösas på annat sätt än att vi upphör med oljeutvinningen. Det bryter definitivt mot systemvillkor ett.

Hanteringen av etanol är däremot kopplat till en massa problem som går att rätta till. Den måste inte per definition ske genom utslagning av regnskogar eller systematisk svält. Det är ett variabelt problem, som måste åtgärdas men aldrig kan vara ett skäl att fortsätta med disel eller bensin. Därför har en massa forskare fel när de kritiserar etnanolen som bränsle. De kan en massa om små saker i livet, men inte tillräckligt om systemet jorden, dess principer och möjligheter. Ge etanolen en chans, därför att den behövs för att få bort oljeberoendet. Naturligtvis finns det ingen teknik eller ngt bränsle som kan ersätta denna sanslösa och ineffektiva konsumtion av olja. Transporterna måste ned till den nivå som de fönybara drivmedlen tillåter. Det är naturen som sätter dessa gränser, inte regeringar eller företag. Enkelt att fatta, men uppenbarligen svårt att ta till sig.
Klokhet är snarare en fråga om mod än intellekt, bestäm dig om du vill fortsätta vara en kollektiv fåne eller fullfölj ditt uppdrag som människa!

Bevara mig för mina vänner..

.. för mina fiender vet jag var jag har. Jo, jag menar många av mina välmenande miljövänner, de som hyllar naturen i så hög utsträckning att man anser att människan är för låg att tillhöra den. En sådan björntjänst de gör miljön när de anser att bevarandet av en art är för artens egen skull!

På DNs ledarsida hyllade man (början av augusti -07) Sten Selander, som varit bl.a. Naturskyddsföreningens ordförande för hans insikter och klokhet. Sten markerade tydligt att bevarandet av djurarter är för människans egen skull. "För havsörnen lär inte sörja att den blir utrotad."

Det är synd att Selanders idéer inte planterades starkare bland de egna, för det är allt för lätt att bli avfärdad som tomte om man ger sig in i en ogenomtänkt argumentation. Det har vi inte råd med, för miljöförstöringen omger sig redan med alltför många lätt tillgängliga bortförklaringar. Selander själv blev ändå hånad av Herbert Tingsten med orden att "Selander vill frälsa proletariatet med småfåglar".

Såsmåningom så kommer den etablerade insikten vara att småfåglarna bara råkar sitta på den gren som vi själva sitter på och sågar av. Men varför försena den insikten genom att ge "motståndarna frisparksläge" och förlora en massa onödig tid så här strax innan matchslut (för att prata fotbollsspråk)?

Det är kanske därför jag känner mig ytterst tveksam över begreppet "ansvarsfulla företag". För begreppet ansvarsfull betyder ngn form av uppoffring som inte har med affärsverksamhet att göra. Vi uppfostras ju i tron att de mest lönsamma affärerna är fula och hänsynslösa, och att miljöhänsyn tar bara de som har råd i godwill syfte. Men vi har fått en dålig uppfostran i det avseendet. Det är ju precis tvärtom för den som har tänkt bedriva långsiktiga affärer. Det handlar om intelligens, förutsebarhet och långsiktighet, och då blir begreppet ansvar helt överflödigt.

Tänk igenom vilket svar du skulle lämna på frågan: Varför säljer du inte knark till barn om det är lönsamt? A- För att det är olagligt B-För att det är fel, och fullständigt ointressant om det är lagligt eller inte.

Den ovetenskapliga vetenskapen

Inom mitt specialområde - miljögifter, så pågår en märklig diskussion om vetenskapliga bevis. Man kan fråga sig om vetenskapliga belägg är det första man ska fråga efter, när det gäller risker som andra utsätter oss för? Vem ska bevisa vad?
Fråga den vetenskapligt krasse tvivlaren, hur han själv beter sig ute i skogen. Hur behandlas begreppet osäkerhet? Plockar han/hon svampar i skogen som han/hon inte känner till, eftersom det saknas belägg för att dessa skulle vara farliga? Förmodligen inte, sådana människor skulle inte räknas som tillräkneliga. Men då återstår nästa fråga: Varför begär denne att vi ska acceptera kemikalier vars egenskaper inte är tillräckligt utredda? Ska man bete sig ovetenskapligt i skogen men annorlunda i debatten? Låter lite schizofrent tycker jag, och förmodligen alla andra som är modiga nog att ifrågasätta auktoriteter med vita rockar och goa titlar.

Skippa balansen

Jag tror att alla som vill driva miljöfrågan seriöst, måste ta avstånd från vissa floskler. En floskel som är riktigt kontraproduktiv är att "hållbar utveckling är en balans mellan sociala, ekonomiska och ekologiska intressen". Låter kanske bra i många öron, och är förankrad via Rio-konferensen om hållbar utveckling.

Men faktum är att den är förvrängd från konstaterandet att fattigdomen måste utrotas om vi ska lyckas med hållbar utveckling. Ett politiskt konstaterande, men det kan inte översättas från global nationalekonomi till företagsekonomiska överväganden. Låt mig tala klarspråk: Om ett företag hänvisar till "balans" när de pratar om miljöarbete, så är man ute efter bortförklaringar. De vill bara säga att man kör business as usual, och antingen låter en del av övervinsten gå till välgörenhet, eller sparar gärna in på resurser som minskar kostnaderna.

Ett seriöst företag plockar lågt hängande frukter, utan att kalla det "balans". De ser till att vara lönsamma, men har målsättningen att göra sig helt oberoende av fossila bränslen, kärnkraft, avskogning och skadligt barnarbete. De vet att det inte går att göra affärer i ett kollapsat samhälle.

Tänk dig om vi fortfarande hade kvar slavhandeln. Skulle vi då säga att den inte måste avskaffas, men bör förbättras så att de ekonomiska intressena står i balans med de sociala??

Så rensa bort flosklerna och börja tänka och agera.