söndag 21 mars 2010

Insikten om ohållbar kemikaliepolitik når kommissionen?

Att nyfödda bebisar innehåller en cocktail av industrikemikalier är inte förvånande. Det är inte första gången man konstaterar att den mest känsliga delen av människans livscykel exponeras för vetenskapligt misstänkta hormonstörande ämnen. Det borde ha lett till arga upplopp och protester världen över, för länge sen. Anledningen varför reaktionerna är så lama, är väl att problematiken är för obegriplig. Experterna tjafsar, myndigheterna lägger huvudet på sned och politikerna vet inte vilket ben de ska stå på.
Visserligen har EU genomgått "århundradets kemikaliereform", men den kan ändå inte matcha den sanslöst skenande kemikalieindustrin.
Naturligtvis kan man inte sitta i en sandlåda, och tro att man ska kunna väga, mäta och utvärdera varje sandkorn för sig, innan man bestämmer sig om sandlådans innehåll är bra för barnen. Det som är nytt med denna rapport är att den är beställd av DG Environment, och att man har äntligen insett det hopplösa i att fortsätta som förut. Jag hoppas att man nu går ett steg vidare och föreslår "default actions", dvs förbjuder fortsatt tillverkning av de ämnen som hittas överallt, dvs POPs. Ämnen som hittas generellt i bebisar, djur, livsmedel osv har ju bevisligen sådana egenskaper som vi via omvägen över tester på vPvB försöker beskriva. När det vi letar efter syns i verkligheten, verkar det ju bara fånigt att man måste verifiera samma sak på kartan.

fredag 5 mars 2010

Vi har ingen klimatkris - det är en hållbarhetskris!


För en vecka sedan kom jag hem från Saudi-Arabien. Jag och ytterligare tre internationella gästföreläsare från Österrike, UK och USA föreläste på temat "säkerhet i sjukvården". I det begreppet ingick alltså hållbarhet, så som utfasning av PVC, ftalater och bromerade flamskyddsmedel. Så är det med sjukvården: Det handlar om liv och läkaretik. När man inser att botandet kan leda till långsiktig ohälsa innanför eller utanför sjukhusets väggar, för de egna patienterna såväl som för allmänhälsan - så förstår man nödvändigheten att koppla ihop miljöfrågorna med verksamheten.
Att det var just Saudi seminariet hölls i, skänkte förstås en extra dimension till den holistiska synen. Ska villigt erkänna att samtliga vi tre gästföreläsare låg medvetet lågt i början vad gäller klimatfrågorna, 25% av världens olja lär ju hämtas från just detta land. Men våra värdar visade en förvånansvärd öppenhet och villighet att diskutera hela problematiken, inte bara valda delar.
Det är ju inget som hindrar att man kan börja plocka de lågt hängande frukterna såsom utfasning av PVC i sondslangar för nyfödda eller energieffektivisera sjukhusen, skaffa en kostnadseffektiv avfallshantering och sortering av avfallet m.m. Vi diskuterade alternativa transporter för studenterna inom universitetsområden, det var kreativt, upplyftande och kul.
Att förbränningen av de fossila resurserna förr eller senare måste upphöra, det är vi alla ganska rörande överens om. Det behövs en plan som som är tillräckligt smart och attraktiv för alla inblandade, så går det. Men, planen måste utgå från hållbarhet, annars riskerar vi t.ex. att i panik tillåta rovdrift på de förnybara råvarorna. Och nedmonteringen av den biologiska mångfalden är enligt "The Nine Planet Boundaries" ett ännu värre hot än klimatkrisen. Frågan är om det inte vore te.x. en bättre strategi att använda oljan till att skapa material, som inte förbränns i slutändan utan återvinns ständigt?