Det kokar betätnkligt i kemikalifrågan just nu. Det börjar hända intressanta saker med REACH, regeringen har ambitioner på att ta tillbaka initiativet inom EU, Naturskyddsföreningens höstkonferens och årsbok kommer att handla om kemikalier. Men, den stora bakomliggande frågan är egentligen hormonstörande kemikalier.Det klassiska sätten att hantera kemikalieproblemen visar sig alltmer värdelösa. Riskbedömning, gränsvärden, lagstiftning, säkerhetsdatablad m.m. fungerar inte alls som ett skyddsnät därför att de är konstruerade från ett felaktigt sätt att tänka. Våra barn exponeras mer, utsätts mer, påverkas mer än vi trodde och vi står handfallna.
Det positiva är att fler inser problemet, och det dyker upp alltfler initiativ nu. Jag tänker på
1/ Boken "Förgiftad", där de Canadensiska författarna gör experiment på sig själva och bevisar att man kan kontrollera sin egen exponering genom att undvika/utsätta sig för olika produkter. Boken är underhållande och lättbegriplig dessutom.
2/ Kunderna har rätt att numera kräva butikerna på uppgifter om deras varor innehåller särskilt farliga ämnen enligt den s.k. Kandidatlistan.
3/ Kemikaliesekretariatet har infogat hormonstörande ämnen på sin publika databas, och på endocrinedisruption.org publiceras aktuell lista på samtliga potentiellt hormonstörande ämnen.
Men kemikalier är inget isolerat problem, utan de ska ses i ett sammanhang med den övriga globala krisen. Det handlar ju om att skapa lösningar och produkter som klarar planetens villkor vad gäller klimat, biologisk mångfald. Men det är en utmaning, inte flera. Bara man inte fokuserar på alla de saker man ska undvika, utan vad man ska göra istället. Behövs hjälp? Jamen ring mig då!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar