Frågan har rests över hur vi ska se på coronaviruset ur hållbarhets och klimatsynpunkt. Många har ju påpekat de stor mängder växthusgaser som går ner kraftigt just nu. Men det är ju bara en temporär lättnad för planeten och frågan är vad vi får betala i form av ekonomisk recession och arbetslöshet?
Förhoppningsvis så medför coronan däremot nya insikter om samhällets sårbarhet i den hämningslösa globalismens spår. Vi behöver inte bara en ekologisk, utan även en ekonomisk resiliens, som gör att samhällets funktioner klarar drastiska förändringar i världsekonomin. Den svenska jordbrukspolitiken har exempelvis länge varit helt inställd på att rationalisera produktionen för att möta konkurrensen på en global marknad. Sådant kostar på vad gäller tryggad och långsiktig livsmedelsförsörjning. Allt är outsourcat och vi är beroende av en osäker import.
I andra änden har vi hyllat digitalisering och high-tech som den stora drömmen som ställer allt till rätta vad gäller hållbarhet. Det är kul med Spotify, AI, höghastighetsjärnväg och vertikala inomhusodlingar, men insikten om att allt bygger på friska odlingsjordar där människor har en meningsfull sysselsättning och solidaritet med sina medmänniskor och ekosystem tycks ha grumlats.
Att återskapa den ekonomiska resiliensen med integrerade familjejordbruk som människor kan försörja sig på, vore kanske en osexigt men en trygg och väl beprövad low-tech som faktiskt skulle fungera. Vi skulle inte längre behöva tömma butikerna och ringa a-kassan så fort någon nyser i Asien.
Men det skulle faktiskt också stämma rätt bra överens med det som faktiskt redan beskrivs i den Cirkulära ekonomins karta över möjliga modeller. En av dessa är de täta geografiska produktlivscyklerna som hanteras genom återbruk, reparation och tillverkning i de lokala ekonomierna. Att skapa skattemässiga förutsättningar för att människor kan leva på närmast självförsörjning med en låg men tillräcklig inkomst skulle nog vara bättre använda pengar än att lägga dem på en försvarsbudget eller högteknologiska prestigeprojekt som ändå kräver kraftiga planetära ingrepp för att ens byggas. Vi kan kalla det ekonomisk resiliens, en bristvara idag.
Vill skärpa nivån på tänkandet och vara en röst för kommande generationer. Säger vi att vi inte ärvt jorden av våra förfäder, utan lånat den av våra barnbarn, så ska vi banne mig leva upp till det också. Det blir annars som att låna pengar av någon och säga att vi ska betala tillbaka så mycket som möjligt. Vem lånar ut pengar på de villkoren?
måndag 16 mars 2020
måndag 24 februari 2020
Att spara 47 miljoner ton CO2 + miljarder kubik med färskvatten
Kan mindre tvättande rädda världen? Ja delvis, faktiskt
Det är ingen större uppoffring att
spara på var 10e tvätt. Det tror jag de flesta håller med om. Mycket slinker
ned i tvättkorgen för att inte ligga någon annanstans. Använda grejer vill man
inte hänga tillbaka bland det som är nytvättat. Men sportgrejer som du svettats
i kan sköljas av direkt i duschen, kragar kan tvättas med lite tvål o vatten
för hand, mycket kan vädras osv. I Sverige så har vi hittills inte varit så
motiverade att hålla igen på tvättandet; elen är billig och fossilfri och
vatten har vi fram till nyligen haft överskott på.
Men klimatkartan förändras snabbt.
Ju mer fossilfri el som frigörs till export, ju bättre för klimatet. Och
tillgången på färskvatten är högst osäker både ute i världen som här hemma.
Textilproduktionen och omsättningen från "fast fashion" tillhör
dessutom en av de största miljöutmaningarna i vår tid. Så därför ville jag
räkna om lite och ge en förnyad syn på tvättandet av kläder som en "lågt
hängande frukt" som skulle kunna ge ett rejält bidrag till kampen mot
klimatförändringarna.
Metod-allmän
Utgångspunkten har varit att varje tvätt med tvättmaskin förbrukar; direkt
el och färskvatten samt indirekt energirelaterad CO2 samt vatten genom att
förkorta livslängden på textilierna. Besparingenspotentialen för 10% respektive
50% av den totala miljöpåverkan har redovisats som resultat.
Miljöbelastning från tvättmaskinen
För elförbrukningen av tvätt har jag använt siffran 1kg
CO2/kWh. Detta motiveras dels av att den dyraste elen (kolproduktion) sparas
in först och att varje besparad kWh innebär därför minskat behov av kolkraft.
Det här resonemanget bygger på något som kallas marginalels-effekt och har
lanserats av professor Björn Karlsson på Linköpings universitet. Det är heller
inte särskilt kontroversiellt för global nivå, där kol och naturgas står för
60% av elproduktionen, samtidigt som den absolut billigaste elproduktionen
kommer från sol- och vindkraft. Senaste noteringen var 8 öre/kWh, utan
subventioner.
Den totala elförbrukningen från tvättar globalt sett ligger
på 51.1 TwH och vattenförbrukningen på 12,3 km3 enligt publicerade
data.
Miljöbelastning från textilen
Den totala mängden CO2 och vatten som går åt för att
producera textilier ligger på 1,2 GT/år respektive 93 billion m3
enligt New Textiles Economy. Med utgångspunkt från uppgift från RISE så har jag
antagit att 35% (konservativt räknat) av textiliernas livslängd förkortas genom
tvätten.
Resultat
Only by
saving every 10th wash, the consumers could save 47 Megatons of CO2
and 4.5 billion of cubic metres of fresh water in global scale. And if we could
wash half as much it turns out be 235 megatons of CO2 and 22.5 billion of cubic
metres of water
Diskussion
Resultatet borde vara en kioskvältare och kan ge stor
uppmärksamhet. Det finns dock bra och trovärdig global statistik för
ingångsvärdena. Jag har därefter försökt föra logiska resonemang om hur dessa
siffror skulle kunna användas för beräkning av textiltvättar. Det bör hålla för
en kritisk granskning, bara man tidigt visar transparens. Även HM adresserar
att 20% av miljöbelastningen kommer från användarfasen, dvs tvätten.
Det finns ännu fler aspekter och beräkningar, tex användning
av tvättmedel och tillverkning av tvättmaskiner, utsläpp av mikroplaster. Men redan den här infon borde räcka för en global kampanj om att hoppa över var 10e tvätt, minst. Vem vill hjälpa mig att dra igång en sådan global kampanj?
Källor
Pakula, Christiane & Stamminger, Rainer. (2010). Electricity and water consumption for laundry washing by washing machine worldwide. Energy Efficiency. 3. 365-382. 10.1007/s12053-009-9072-8.
Ellen MacArthur Foundation, A new textiles economy: Redesigning fashion’s future,
(2017, http://www.ellenmacarthurfoundation.org/publications).
Personal communication by e-mail with Ann-Charlotte Haning, RISE:
Från: Anne-Charlotte Hanning
Datum: 14 oktober 2019 16:11:40 CEST
Kopia: Magnus Hedenmark
Ämne: Re: Sv: Livstid på kläder
"Tumregeln är att användning står för ca 60-65% av slitaget, tvätten 25-30% och torktumling ca 5-10%."
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)