Vilseledande om slamgödslingens positiva effekter.

I Greppa så påstår man att slamgödslingens positiva effekter har bevisats efter 14 års fältförsök:

 https://greppa.nu/vara-tjanster/nyheter/arkiv---nyheter/2022-01-14-bade-slam-och-stallgodsel-forbattrade-markens-biologiska-funktioner.

Greppa har beskrivit förfarandet någorlunda rätt, men de konklusioner Greppa gör av studien är för okritiska och överdrivna. 

Forskarna hade medvetet överdrivit gödselgivorna långt över det tillåtna. De har uppnått en situation som inte kan tillämpas i praktiken. Samtidigt konstaterar man att det ändå är nödvändigt att kvävegödsla när tillåtna slamgivor appliceras på jordarna. 

Syftet med försöket var istället att se hur mikrolivet påverkades på några utvalda arter, inte att mäta gödslingens positiva effekter med extrema givor. Det är ganska självklart att en tillförsel av organiskt material gynnar mikrolivet, men dels kan man tillföra organiskt material på många olika sätt och dels är det varken önskvärt eller tillåtet att tillföra slam i dessa mängder. 

När Greppa beskriver studien så får läsaren lätt intrycket att slammet bara innehåller 8 läkemedelsrester. Forskarna analyserade 12 preparat men slammet innehåller förstås så många fler oönskade ämnen än de som analyserades här, bl.a PFAS, dioxiner, PCB, flamskyddsmedel m.m. Att hitta 8 av 12 möjliga läkemedel är snarare ytterligare ett belägg för problemet med att lägga ut slam.

För mikrolivet såg man inga negativa effekter, men slutsatsen av det är inte att det är oproblematiskt för ekosystemen eller jordarna med att lägga ut slam. Ekosystemens funktion, både jordarnas och avrinningsområdenas, är förstås betydligt mer komplext än några indikatorarter. Det var dessutom förväntat att organiska gödselmedel gynnar förutsättningarna för mikrolivet i jordarna men att läkemedelsresterna inte hade lagrats i tillräckliga mängder för att ge mätbart motverkande effekter. 

Vi kan istället konstatera det signifikanta tillskottet av läkemedel i slammet i förhållande till andra gödselprodukter, se tabellen nedan. Stallgödsel och urin är betydligt renare. Vissa preparat bryts ned med tiden medan andra är i det närmaste persistenta, men forskarna konstaterar att nedbrytningen i fält är betydligt långsammare i jämförelse med lab.studier.

Jag beklagar att de som är aktiva inom jordbruksnäringen inte i första hand utgår från elementär miljökunskap. Att persistenta ämnen som sprids i samhället kommer att lagras upp i biosfären, gör att det bara är frågan om tid innan problemen kommer. Det behöver vi inte göra toxicitetsstudier för att avgöra. 

Det är även svårt att förstå syftet med bakom denna studien när vi redan vet att jordarna i de konventionella jordbruken lider brist på mullämnen, men att just slammet är en ohållbar produkt av flera andra skäl.

Studien som Greppa refererar är: Jeanne Vuaille1 · Thorsten Klaus Otto Gravert2 · Jakob Magid1 · Martin Hansen2 · Nina Cedergreen, Long‑term fertilization with urban and animal wastes enhances soil quality but introduces pharmaceuticals and personal care products

Agronomy for Sustainable Development (2022) 42:1

https://doi.org/10.1007/s13593-021-00726-8