Kommer ni ihåg Pelle Svanslös-böckerna? Katten Pelles mobbare hette Måns och var flankerad av en mobb som bestod av Bill och Bull. De repeterade elakheterna som Måns levererade utan att ha riktig koll på vare sig innebörd eller etik. Det här fenomenet förekommer lite varstans i samhället, så igenkänningsgraden är hög.
Bill och Bull är rätt bekväma av sig. De kör med "copy-paste" när det gäller hållbarhetsfrågor och utgår från att någon annan har gjort källkritiken när de läser och hör om vad man ska vara "för eller emot". Nu kan jag förstå om konsumenter eller ens hållbarhetschefer inte utför källkritiken om en auktoritet i deras ögon är källan, men jag ställer betydligt högre krav på myndigheter, miljöorganisationer, media och regeringskansliet.
För ett par år sedan tog jag ett uppdrag att gräva i silverfrågan då en samstämmig kör av Naturskyddsföreningen, KemI, Konsumentverket och miljöprofilerade politiker markerade mot silver som används i textilier ofta och tydligt. Men den starkaste rösten var Svenskt Vatten som berättat i TV4 att tvättvattnet från sådana kläder var så giftigt att det borde lämnas till en station med farligt avfall. Det var förstås en ruskig berättelse, men här startade min research.
Jag började med att fråga Svenskt Vatten om skälet till att fokusera just på silver i textilier eftersom jag antog att de satt på den viktigaste datan, samtidigt som det finns en massa miljögifter som annars hamnar i avloppsvattnet. Svaret var mycket diffust och ytligt. Jag läste också deras rapport "Silverläckan" som byggde på ett tvättest där silver ansågs läcka ut i massor, men blev mest konfunderad över både testet och slutsatserna som drogs. Mest konfunderad att man använder den okritiskt i statens offentliga utredningar som "skatt på mode" där utredaren föreslår en kemikalieskatt på textilier.
Svenskt Vattens egen rapport "Silverläckan", har vetenskapligt stora brister. Men pinsamt nog för Naturskyddsföreningen, så är det den rapporten de hänvisar till för sitt eget ställningstagande. Jag har försökt nå föreningen här, men de vill inte diskutera eller veta. Därför publicerar jag mina upplysningar som jag gett dem. De har nu raderat mycket från hemsidan, men refererar fortfarande till Silverläckan.
I övrigt tar man stöd av KemI, men jag ifrågasätter även deras slutsatser och är förvånad över den ytliga analysen som gjorts. Se länken.
För att ändå gå vidare med frågan varför Svenskt Vatten har drivit silverfrågan så hårt, så ändrade jag taktik och tillämpade "follow the money". Jag förstod snart att det var den ekonomiska sidan där avloppsslammet är ett kvittblivningsproblem för reningsverken. Idag betalar man entrepenörer 600-1200 kr/ton för deponeringen. Dessa entrepenörer gör i sin tur upp med bönder om att lägga ut det på jordarna. Alternativet att bränna slammet som farligt avfall vore mycket dyrare. Vi talar om storleksordningen 0,5 -1 miljard i merkostnad.
Det har rått stor skepsis att ta emot slammet hos bönderna, så därför marknadsförs slammet med kretsloppsargument istället eftersom det kan betraktas som mänsklig kompost. Argumentet är att slammet ska kunna ersätta konstgödsel eftersom växtodlarna är så specialiserade att de inte har tillgång till stallgödsel. Det s.k Revaqcertifierade slammet säljs in som ett kvalitetsslam där ett s.k uppströmsarbete pågår. Det innebär att Svenskt Vatten vill visa framsteg med sitt arbete, och utfasningen av silver har utsetts som en måttstock på framgången. En anmärkningsvärd dimridå för att dölja de verkliga problemen med slam på åkerjordarna. Se också dessa artiklar.
Ingen jag talat med hittills har ett genomtänkt svar om varför silver i kläder vore ett signifikant miljöproblem överhuvudtaget. De hänvisar alltid till varandra eller någon annan. Det sluta ofta bara i att det är "onödigt", men ska vi ligga på den nivån så faller det mesta i en enda rörig värderingsdiskussion. Det mesta i livet är "onödigt", så hur ska detta avgöras med en vetenskaplig robusthet? Människor som jag annars tycker är vettiga. De bara antar att det är så. Lite läskigt att det funkar så faktiskt. Man pekar på varandra men vill inte veta om det stämmer. Varken Måns, Bill eller Bull. -Det bara är så och om du säger något annat så är du köpt av silverindustrin. Måns har nog lite kul åt att han övertygat sina kompanjoner. De har ju köpt hela paketet och de fattar inte ens att de hjälper till att få slammet ut på åkrarna. De blir vad som kallas "nyttiga idioter".
-Silver i kläder är en bluff, allt läcker ut och hamnar i naturen sa Måns
-Usch sa Bill
-Ja, verkligen usch sa Bull
Kära Bill och Bull. Även om Måns aldrig vill besvara mina invändningar mot att silver mot illaluktande bakterier vore "onödigt" så kan ni väl i alla fall studera detta och detta innan ni bara säger fy och usch? Att förlänga produktlivscykeln för textiler är en av de viktigaste åtgärderna, se bla rapport från IVA, https://www.iva.se/publicerat/hallbarhet-inom-textil-ur-ett-konsumentperspektiv-ny-minirapport/.
Hållbarhet är komplext och innebär kommunicerande kärl mellan fler miljöaspekter. Måns är jag ointresserad av, men Bill och Bull är det stora problemet. Bill och Bull är alltid problemet som möjliggör för Måns att fortsätta oavsett om vi bara pratar om mobbing på skolgården eller hela folkmord. De är så oroliga och osäkra att göra något som avviker mot sin grupp att de prioriterar att vara omtyckta framför att behålla sin trovärdighet och göra riktiga klimatinsatser.
Genom att fixera sig och bestämma sig för att fortsätta driva linjen om att silver inte ska användas, så VILL de inte ens studera den eventuella uppsidan. Det är illavarslande för hela hållbarhetsarbetet, om vi ska tänka i flock och käpphästar istället för utgå från målet med allt hållbarhetsarbete. Min fråga är om DU vill vara Bill och Bull?
1. Nizzetto, L.; Futter, M.; Langaas, S. Are Agricultural Soils Dumps for Microplastics of Urban Origin? Environ. Sci. Technol. 2016, 50 (20), 10777–10779. https://doi.org/10.1021/acs.est.6b04140 2. Hurley, R. R.; Lusher, A. L.; Olsen, M.; Nizzetto, L. Validation of a Method for Extracting Microplastics from Complex, Organic Rich, Environmental Matrices. Environ. Sci. Technol. 2018, 52 (13), 7409–7417. https://doi.org/10.1021/acs.est.8b01517.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar