Hur vet vi att hållbarhetsarbetet ens är lyckosamt?

Klimatfrågan är bara en del av hållbarheten 

Vi säger klimatfrågan är viktigast och vill därför mäta utsläppen av växthusgaser, men klimatet hänger även ihop med skogens och havens upptag av koldioxid. Och skogen och haven hanterar vi, i sin tur, inte heller något vidare. För att skogen ska fungera optimalt krävs exempelvis bättre biologisk mångfald. Så därför är det hållbarhet som behöver hanteras, där utsläppen bara är en del. Men vi tycks inte orka med en sådan komplexitet, särskilt inte om det skulle innebära systemförändringar.

Science Based Targets

Det råder däremot ingen brist på enklare förslag om vad en organisation borde ägna sig åt för att göra världen bättre. En av de bäst ansedda är SBTi (Science Based Targets) , som ändå ska vara en vetenskapligt granskad plan för en organisations åtagande vad gäller klimatavtrycket. En rimlig fråga är dock: Om alla verksamheter som existerar på planeten, skulle uppfylla SBTi, skulle då klimatkrisen avvärjas? SBTi mäter åtaganden som ska minska utsläpp inom en tidsperiod, vilket kan vara radikalt. Men att mäta MINSKNING av utsläpp i en hel värdekedja kan omöjligt garantera att ens 2-gradersmålet uppfylls. 

Däremot kan vi konstatera att den globala ekonomin består av en stor mängd ohållbara verksamheter och affärsmodeller som faktiskt inte får plats i en klimatsäkrad värld. Där handlar det inte om att minska utsläpp, utan att de ska försvinna eller omvandlas till att göra något helt annat. Vi talar om systemförändringar och då kommer förstås vissa verksamheter att öka på bekostnad av andra.

Det krävs en industriell transformation där exempelvis gruvbrytning upphör till förmån för utvinning från avfallshögar, fast fashion upphör och det linjära industriella jordbruket omvandlas regenerativa och integrerade familjejordbruk. Skogens assmilierande förmåga att binda atmosfärisk koldioxid behöver samtidigt återställas och då räcker förstås inte utsläppsminskningar över hela linjen. Vi kommer att komma halvvägs på sin höjd och det räcker inte. Kort och gott så kräver klimatomställningen en förändring på systemnivå där jakten på klimatdata bara blir en dellösning.

CSRD, taxonomi och ESG

Men just nu är det ändå CSRD, taxonomin och ESG som har tagit över hållbarhetsförväntningarna. Även här domineras arbetet av jakten på klimatsiffror och cirkulära nyckeltal. Cirkulära nyckeltal kan vara helt rätt, om de leder till mindre uttag av jungfruliga resurser. Utsläppsminimering kan också komma en bit på vägen, men inte hela vägen om vi nu ens vet vad vi räknar på?

Risken är stor att det blir ånyo en massa data och konsulter, som ingen riktigt vet vad de ska göra av. "Vi har visst 50.000 ton koldioxid här men vi är fortfarande lika beroende av våra kunder som inte betalar oss för att göra bättre".

Redan på min tid på Miljöskydd i Stockholm stad i början på 90-talet, så diskuterade vi internt om problemet med att miljöarbetet alltmer byråkratiserades. Det blev alltmer papper att fylla i och mindre konkreta resultat som vi kunde stå för. Detta har bara fortsatt i hela miljöSverige, mycket beroende på att en drös med kockar stoppar sina fingrar i hållbarhetssoppan. 

Hälften av kockarna har egna agendor och särintressen och andra hälften försöker skapa program och riktlinjer från denna förvirrade koncensusprocess. Värderingar, åsikter i salig blandning men i brist på vetenskapliga ramvillkor kan inte bli annat än ett misslyckande. Vi kan visserligen peka på enskilda framgångar, Hans Rosling var bäst på det, men vi förlorar ändå kriget.

Vi behöver nya arbetssätt

Vi behöver därför helt andra arbetssätt som tar höjd för definiera framgång i hållbarhet, men i nästa steg tar tillvara redan existerande och fungerande verktyg för att mäta framgång ni hållbarhet. Dessa verktyg behöver inte vara perfekta om de kontinuerligt utvärderas och finslipas. Varför inte utnyttja de idag bäst fungerande miljömärkningarna och cirkulära nyckeltalen om vi samtidigt är medvetna om dess svagheter? Varför inte utnyttja det bäst fungerande sättet för redovisning, nämligen bokföring där såväl tillgångar och resultat även kan utvecklas till att omfatta naturtillgångar där resultatet visar om vi bygger upp eller minskar företagens och planetens tillgångar? 

Det finns faktiskt en sådan metodik, men kontakta mig om du vill vara med på den resan.

Då först slipper vi ta omvägen runt alla andra halvdana begrepp som ändå inte kan rå på annat än fernissan.