Alla som sysslar med CSRD och hållbarhetsrapportering har säkert snappat upp "dubbel väsentlighetsanalys". I korthet är det 1/ företagets egen påverkan på omvärlden och 2/omvärldens påverkan på företaget.
Varför vill vi veta det? Jo, den stora tanken för det förstnämnda är att alla företag förstås ska sluta driva världen mot ohållbarhet och då vill vi veta hur långt det enskilda företaget har kommit. Belöningen och drivkraften förväntas vara ökad försäljning, lättare att rekrytera m.m. Att det är kopplat till en väsentlighetsanalys är förstås att vi vill veta att det inte är oväsentligheter så att vi inte silar mygg och sväljer kameler. Väldigt rimlig tanke.
Den andra väsentlighetsanalysen bygger på tanken att vi dessutom vill att kapitalströmmarna hamnar hos de företagen som bidrar till en seriös omställning, på riktigt. Därför så tillkom taxonomin som CSRD också ska bygga på. Det finns visserligen investerare med filantropiska idéer och de vill ju inte satsa på fel häst, men man behöver inte vara Einstein för att begripa att olja, kol, avskogning, utfiskning och annat är ekonomiskt riskabla investeringar ju längre in i "tratten" som världen går. Fondbolagen talar om "stranded assets".
Den gemensamma nämnaren för dessa väsentlighetsanalyser är företagets pengar. Hur används de? Nästan alla företag kan ha en grön prototyp i sin portfölj, men samtidigt kan företagets intjäning bygga på fullständigt ohållbara aktiviteter. Detta kan genomskådas först när vi mäter volymen på företagens gröna respektive svarta transaktioner.
Vad gäller väsentlighetsanalys 1, så är dessutom företagets egen "påverkan" på miljön inte särskilt intressant. Det vet alla vi som handlar miljömärkt, KRAV osv att det i första hand handlar om signaler till marknaden alltså "rösta med plånboken". Det är ju anledningen om att offentlig upphandling har varit ett mantra i miljödebatten i decennier.
Det är visserligen kul om en och annan miljömedveten kund köper Fair Phones eller återbrukade telefoner, men om hela företag och kommuner ställde om sina inköp så skulle det hända något stort på marknaden. Vi skulle få en omställning på riktigt. Det företag eller kommun som ökar inköpen av sådana gröna mobiler på bekostnad av den övriga "standardjunken" bör ju synas och applåderas. Därför sådana nyckeltal som ska upp i redovisningarna istället.
I förlängningen skulle vi kunna se yrkesskolor där ungdomar kan satsa på en marknad där de får ta hand om kommunernas Fair Phones, eftersom dessa uppgraderas med komponenter istället för att bli elektronikskrot.
Vi har ett verktyg som heter Limebook och som styr just mot en sådan utveckling. Detta med telefoner var bara ett av exemplen. Det kallar jag framåtsyftande win-win väsentlighetsanalys. Vill ni hänga på??
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar